Föraning...dagens puff


Vaknar i mörker. Tittar på klockan. Jodå, det är morron och dags att gå upp. Mörkret har vunnit över solens ljus. Gryningen har kommit av sig och morronen den grå och mulna ger mig en föraning om vad som väntar.
Det annars svarta plåttaket längre bort i mitt blickfång från köksfönstret har intagits av vit frost.
En lång längtan ligger framför mig.
En längtan efter livet, solen och värmen.
Höstdeppigheten lurar som en lömsk kameleont i min kropp och vi för nu en daglig kamp om vem som ska segra.
Det stora mörka stångas inom mig och vill på alla sätt släcka ner min energi, ta överhanden över mig, dämpa min glädje, lura mig till tårar och göra mig oförmögen att se det vackra och det positiva.

Kommentarer

  1. Bra formulerat, ger mig en klar syn på känslorna den morgonen! Får tydliga bilder.

    SvaraRadera
  2. Bra beskrivning av "gå-i-ide"-känslan. Den här satans hösten/vintern kommer lika överraskande varje år, kanske för att vi, i vårt bejakande av sol och värme, förtränger den?
    Men vi måste kämpa på! Det är ju bara några månader och sen vänder det igen. Tappa inte sugen, livet är fullt av tappade sugar!

    SvaraRadera
  3. Du har fångat det jag också känner. Höstmelankolin lurar. Mörkret skuggar de glädjeämnen som faktiskt finns.

    SvaraRadera
  4. Kämpa på! HÖsten är ju så gudomligt vacker och döjer i sina marker nästa års blomning.
    Bra skrivet

    SvaraRadera
  5. ....Livet kan var besvärligt ibland...o då måste vi kämpa...men att kämpa betyder inte att vi är i underläge..eller hur..det är bara ett bevis på att vi är mänskliga o levande..

    SvaraRadera
  6. En väldigt vacker text trots ett uns av uppgivenhet. Det är svårt att alltid se det positiva och vackra men ändå så finns det där någonstans. Samtidigt ska man nog inte vara rädd för att låta sig dras med av melankolin, den behövs kanske för att uppvaknandet på våren ska kännas precis så starkt som det gör.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kattpiss

Påskledig

Bröllopet