Utmaningen...dagens puff



När Mary dammar runt bland alla sina saker i hyllorna, ramlar den liksom ner handen på henne när hon rättar till några bokryggar som kommit på sned. Den hade legat i en kartong bland andra böcker som hon en gång köpte på ett loppis. Egentligen läser Mary inte böcker, men hon tycker om att köpa dom. En del ryms i hennes hyllor, andra får bli kvar i kartongerna. Nu sjunker hon ner i fåtöljen och börjar bläddra …”Rensa i röran och förändra ditt liv.” Texten liksom blinkar mot henne som en färggrann reklamskylt.
Hon ser sig omkring i sin lilla lägenhet som är fylld till bristningsgränsen av alla hennes saker. Visst handlar hon för mycket. Visst har hon alldeles för mycket grejer, kan hon ibland tycka. Tanken går till förråden nere i källaren. Fyra fyllda förråd med saker som inte får plats här uppe i lägenheten. Men det ger henne en slags trygghet att veta att dom finns där, som alla trädgårdspydnadssaker som hon samlar på. Drömmen om den egna trädgården fylld av tomtar och andra saker, drömmen om det egna huset, den drömmen kanske går i uppfyllelse en dag. Kanske får hon en gång uppleva den sanna kärleken, det egna huset, en underbar trädgård och då är hon ju förberedd. Hon har ju redan alla saker som behövs.
Hon kan inte motstå den euforiska känslan som hon får varje gång hon ställer upp en ny prydnadssak på nån av sina hyllor. Igår t ex…den lilla velourvalpen, den som gav henne en sån varm förnimmelse om mjuk närhet, när hon såg den i leksaksaffären. Nu trängs den där i hundkorgen med dom andra gosehundarna. Alla tittar på henne med sina vackra, bruna lite sorgsna porslinsögon.
Hon läser vidare i boken: ”När du röjer ut i din röra befriar du dig samtidigt från negativa känslor och ger plats för mer positiv energi i din kropp och i ditt hem.” Hon funderar ett tag på orden, ställer tillbaka boken på sin plats, fortsätter att damma av samlingen av sina swarovski-kristaller. Bara tanken på att förlora något av alla sina kära ägodelar får henne att gråta tyst i sin ensamhet.
Den utmaningen klarar hon inte.

Kommentarer

  1. mmm att kasta saker kan vara farligt massor av trygghet i samlande och massor av känslor överhuvudtaget. gillar ämnet feng chi eller hur det stavas är intressant energi som samlas rör sig och stagnerar

    SvaraRadera
  2. ...MEN så befriande när det väl är rensat.
    Antagligen kommer Mary börja rensa när det bara smält in lite. En sak i taget tills hon klarar att rensa mycket.

    SvaraRadera
  3. Jag tror att många som samlar har något i barndomen som orsakat det.
    Min mamma tex var fattig jämt, men kom pengar in till familjen gick de till...cigg. Mjölken som så väl behövdes till tre små barn ratades för de stinkande cancergivande pinnarna.
    Idag är min mamma ickerökare och samlare. Maten trängs på hyllorna i kylskåpet trots att de nu bara är två personer i hushållet och skafferiet är fyllt till bristningsgränsen.
    Bara ifall att...

    SvaraRadera
  4. Mycket bra text. Jag skulle dock stryka "Nej, Mary är inte dum. Hon är väl medveten om att hon handlar prylar, gosedjur, böcker… ja allt bara för att fylla en ekande tomhetskänsla inom sig själv. Men..." Det står där ändå, liksom. Texten blir starkare om du inte skriver oss det på näsan.

    SvaraRadera
  5. Känner med Mary. Känns som att besöka någon i ett dockskåp, att bygga upp en värld i världen som känns trygg.

    SvaraRadera
  6. Kul att läsa att det finns fler än jag som är sammlare. Kan jag ana nått personligt bakom dagen ord tro?

    SvaraRadera
  7. Nej Tord, någon likhet mellan Mary och mig finns inte. Detta är bara en uppdiktad historia, lite inspirerad av senaste programmet av "Lyxfällan".
    Tack Marmoria för tipset, jag håller med dig. Man måste utgå från att läsaren förstår en delsjälv...det har jag ju lärt mig på nån kurs:)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gammalt guld som slutat glimma

Bröllopstal är inte lätt