Sitter här och funderar.
Måste ta det lite lugnt idag...knät strejkar igen. Tur att jag hann med bullarna igår då.
Ja, jag funderar och surfar runt lite tankar kommer runt vår åldersfixering. Människor ålder tycks vara så oerhört viktigt och sen det här med rynkor. Rynkor får folk att se gamla ut, ve och fasa!
Åså detta med att vara som genomsnittet, vara lagom. Kanske är vi svenskar specialister på att vara lagom. Inte sticka ut för mycket, inte vara bättre eller sämre. Nej, flyta in i samhällsapparaten, producera och vara lyckliga. Inte för lyckliga bara, utan lagom. Lägga klinkers på våra golv och glasa in altanerna. Inte vara för olyckliga heller....kanske för att man tänker: "är detta allt"? Denna konsumtion, tillväxt och ständigt mer!
Jag tror att många människor idag känner sig vilsna i den här bilden av hur vi ska vara. Det visar inte minst hysterin runt plastkirurgin, anorektiker, bulemiker...kampen om att duga i detta samhälle.
Jag tror att många sitter i sina fina hus och gråter inomhus för att de känner sig tomma och värdelösa. Yta och fasad kan säkert göra mycket...men det viktiga är vad man är och vad man står för. Innerst inne.
Jag har följt tv-programmet "Drömmen om Italien" ...folk klagar inte i Lapedonia, fast det gör dom säkert när kamerorna slocknat. Men TV är just TV och man kan drömma sig bort ett tag från allt klagande och tycka sig se en sann livsglädje.
I Sverige klagas det hela tiden...elller så kallar man det debatt. Vart har glädjen tagit vägen...finns den om hörnet, bakom Fredrik eller Mona, eller bakom askmolnet måntro...?
I all säkerhet finns den inte i avundsjukan, i aktiekurserna, i den flotta våningen, bland prinsessor eller på Claes Ohlssons.
Ja, där flöt tankarna iväg fritt denna lördagsförmiddag...nu ska jag pröva om knät håller för en stilla promenad med Sigge...nej, det gick inte..sonen tog den promenaden.
Ha en skön dag alla och ta inte livet för allvarligt...du kommer ändå inte levande ur det.
Kram
Ja, jag funderar och surfar runt lite tankar kommer runt vår åldersfixering. Människor ålder tycks vara så oerhört viktigt och sen det här med rynkor. Rynkor får folk att se gamla ut, ve och fasa!
Åså detta med att vara som genomsnittet, vara lagom. Kanske är vi svenskar specialister på att vara lagom. Inte sticka ut för mycket, inte vara bättre eller sämre. Nej, flyta in i samhällsapparaten, producera och vara lyckliga. Inte för lyckliga bara, utan lagom. Lägga klinkers på våra golv och glasa in altanerna. Inte vara för olyckliga heller....kanske för att man tänker: "är detta allt"? Denna konsumtion, tillväxt och ständigt mer!
Jag tror att många människor idag känner sig vilsna i den här bilden av hur vi ska vara. Det visar inte minst hysterin runt plastkirurgin, anorektiker, bulemiker...kampen om att duga i detta samhälle.
Jag tror att många sitter i sina fina hus och gråter inomhus för att de känner sig tomma och värdelösa. Yta och fasad kan säkert göra mycket...men det viktiga är vad man är och vad man står för. Innerst inne.
Jag har följt tv-programmet "Drömmen om Italien" ...folk klagar inte i Lapedonia, fast det gör dom säkert när kamerorna slocknat. Men TV är just TV och man kan drömma sig bort ett tag från allt klagande och tycka sig se en sann livsglädje.
I Sverige klagas det hela tiden...elller så kallar man det debatt. Vart har glädjen tagit vägen...finns den om hörnet, bakom Fredrik eller Mona, eller bakom askmolnet måntro...?
I all säkerhet finns den inte i avundsjukan, i aktiekurserna, i den flotta våningen, bland prinsessor eller på Claes Ohlssons.
Ja, där flöt tankarna iväg fritt denna lördagsförmiddag...nu ska jag pröva om knät håller för en stilla promenad med Sigge...nej, det gick inte..sonen tog den promenaden.
Ha en skön dag alla och ta inte livet för allvarligt...du kommer ändå inte levande ur det.
Kram
Fundera inte för mycket bara, man kan få ont i knoppen då. *Vet*
SvaraRaderaMen nog är det väl så,att ju äldre man blir desto mer uppskattar man de små detaljerna och glädjeämnen som finns.
*Blåser lite på ditt onda knä, hoppas att det lindrar något*
Krammen
Här är en som INTE är lagom och som INTE gör som alla andra gör :) Tror nog också att det inte betyder allt med flotta hus o fasader osv. Lyckan finns inombords o ingen annanstans och går inte att köpa för pengar :) Har oxå hängt mä till Italine, så mysigt det är där, har nog bott där nå'n gång tidigare, tror jag :) Skön healing för ditt onda knä, så du mår bäst o puss o kram på er båda goa NU :D
SvaraRaderaTror man kan kämpa ett helt liv med att duga i detta samhälle...helt utan resultat OM man inte duger inför sig själv. Denna ständiga jakt på kickar och prylar och odödlighet....
SvaraRaderaDet kanske inte handlar om lycka o glädje utan kanske förnöjsamhet???