Älskarinnan

För några dagar se´n slog jag igen boken "Mitt liv med Saddam". Den var svår att släppa och jag läste ut den på några dagar.

Det är en självbiografi om grekiskan Parisoula Lampsos och hennes liv som älskarinna till Iraks diktator Saddam Hussein. Det hela började när hon som 16-åring träffar den då 14 år äldre Saddam Hussein. Hon blir blint förälskad och han inleder ett förhållande med henne som av och till kommer att vara i över tre decennier.
Förhållandet är helt på Saddams villkor och han talar ofta om för henne att han äger henne och bestämmer helt över henne. Så småningom går hennes passion över till en hat-passion och slutligen, när hans handlingar mot hennes familj och dödshot mot hennes själv har gjort hennes rädsla tillräckligt stor, finns inga andra känslor kvar mer än hat och rädsla.
Hennes rädsla är befogad, hans misstänksamhet och paranoia ökar i takt med hans makt. Han säger öppet att han kommer att döda henne en dag. Parisoula Lampsos gifter sig med en barndomsvän, får två döttrar, men tvingas att skilja sig. Det är Saddam Hussein som helt styr hennes liv. Senare får hon också en son, som förmodligen Saddam är far till.

En otroligt fascinerande berättelse som griper tag i mig. Det är svårt att lägga ner boken. Men många gånger måste jag ändå sluta och läsa en stund därför att jag mår illa av att läsa om all tortyr, förtryck, blod, vilt skjutande, dödande, lemlästande, våldtäkter. T ex så våldtog Saddams äldste son Parisoulas ena dotter.
 
Boken gör mig förvirrad och betänksam. Vem är denna grekiska kvinna som i många år har levt under Saddams hot och även beskydd? Hon levde ett lyxliv i en gyllene bur. Hennes historia är lätt att läsa, men svår att förstå. 
 
Den första tanken som slår mig när jag slår igen boken är att allt Parisoula Lampsos berättar kan egentligen inte styrkas av någon och allt hon talar om, när det gäller livet i Irak och Saddam Hussein, är saker omvärlden och alla irakier känner till.
 
Hon lever nu med skyddad identitet i en småstad här i Sverige, men hon går ändå ut i TV och press, låter sig intervjuas och visar sig i samband med att boken släpps....
 
Journalisten  Lena Katarina Swanberg har skrivit boken efter intervjuer med Parisoula.
 


Nu läser jag en helt annan bok. Det är också en sann berättelse. Den är skriven av Åsa Hellberg. Hennes debutbok "Casanovas kvinna."
Det är också en bladvändare, svår att släppa. Jag skrev just i Åsas blogg att igår kväll hade jag förlagt boken och letade febrilt länge...till slut fann jag den på toaletten...ett betyg på att den är bra när jag inte ens kan släppa den vid såna nödvändigheter.

 

Kommentarer

  1. En perfekt toabok om du frågar mig:)

    SvaraRadera
  2. Mmm....märkligt. Offentligt "hemlig?"

    SvaraRadera
  3. Åsas bok vill jag gärna läsa, men den andra...jag har svårt att läsa om tortyr och sånt elände...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Gammalt guld som slutat glimma

Bröllopstal är inte lätt