Det där med bantning

Ja, det är banne mig inte lätt.
Och hur lätt är det inte att tappa den där känslan "nu-jävlar-ska-jag" och falla tillbaka i gamla invanda ätvanor.
Jag läser Fru Venus inlägg idag och tänker:
Nej för sjutton ge inte upp!
Tänk långsiktigt!
Små förändringar som ger resultat efter hand.
Realistiska delmål som inte är oöverstigliga utan som känns ok för just dig.

Detta skriver jag inte bra till fru Venus, utan precis lika mycket till mig själv. Jag har inte så många kilon som jag vill ha bort, men dom sitter benhårt dom få jag vill skala av och det känns ta mig tusan hopplöst ibland.

Jag tycker att Källings fundering hade ett bra inlägg om just detta häromda´n....för övrigt en mycket klok kvinna som har mycket bra tänkvärdheter och kul klurigheter i sin blogg. Läs den!

Vi kämpar på tjejer! Jag har inte gått ner ett gram sen förra veckan, men kroppen har förändrats, det känner jag på kläderna och det tror jag, eller vet jag, beror på mina dagliga pulshöjande promenader på löpbandet. Igår kväll dunkade pulsen på rätt bra och andningen blev en aning ansträngd ett tag...jag höjde upp tempot lite...jag börjar komma dit hän att jag tycker det är skönt att pressa mig en smula varje dag. Börjar det bli ett behov månntro? Det är då bra mycket roligare än gymmet kan jag säga. Jag har börjat köra med lite hantlar också...tänkte få lite fason på gäddhänget, men det tror jag blir svårt ;-)

Kommentarer

  1. Tack vännen :-) och löpband, JA TACK!!

    SvaraRadera
  2. Ja men du är ju duktig och rör på dig! Vad gör jag? Inte ett smack! (Dumma människa, hur kan jag tro jag ska minska i omfång då?)

    SvaraRadera
  3. Skrev om detta häromdagen under sidan Beach-11.
    Vi ger inte upp och rom byggdes inte på en dag.... haha ja vet klyschigt.

    SvaraRadera
  4. Oj, vad duktig du är. Kul att du verkligen använder ditt promenadband! Lycka till! Kram Kim

    SvaraRadera
  5. Jag ska träna på Putte ikväll, för jag ser att han blänger lite på mig :)
    Men lugn, jag har ju precis kommit hem :)
    Och på tal om "bantning" . . .
    Vi ska inte banta - vi ska försöka att förändra matvanor o livsstilen, så att vi mår bättre :)
    Bantning leder bara till - bantning.
    Det är nya o fräscha vanor som gäller, steg för steg, inte hela trappan på en gång :)
    Skönt att du trivs med bandet, så att det inte blir ett tvång o pest o pina :)
    Peppande hälsopigga kramen
    från mig till dig NU :D

    SvaraRadera
  6. Rätt där. Inte ge upp även om det är tungt. Och om man misslyckas nån' gång är det bara att kämpa vidare. Förr eller senare kommer resultatet

    SvaraRadera
  7. Det är svårt att hålla bantning när det går för tungt för länge. Det vet jag sen 20 års erfarenhet.
    SKitsvårt.

    Nu kämpar jag med på gåbandet, går varannan dag och det går hyfsat. Det går iaf lättare för varje vecka och det är stort för mig det.

    Leva sundare och röra på oss mer är nog receptet mot övervikt, men det måste börjas i tid. Bantning kan vara så fel också. Jag har bantat i så många år att jag nu inte kunde gå ner ens med Duktig Bantning. Det gick bara inte. Bantat för mycket och för många gånger. Och det utan att lyckas få ett varaktigt resultat.

    Du är duktig som går varje dag. Jätteduktig!

    SvaraRadera
  8. Ja det är en kamp, varje dag med kilona'...man kan aldrig slappna av, då lägger man på sig på en gång..i allafall jag..det där med gåband låter skitbra...det står nu på min önskelista..Nu är det så isigt och halt mörkt ute, så lust att gå ut finns inte..Ibland efter jobbet, är det hopplöst svårt att ta sig i kragen och gå till ´gymet, då måtte ju "gåband" vara toppen!! Kram

    SvaraRadera
  9. oj oj oj så svårt det är just nu. Har ju också inte många kg att få bort, men de sitter verkligen som ett berg. haha. Ska såklart inte ge upp! :)

    Kram fina du!

    SvaraRadera
  10. Det är ju inte så ovanligt att vikten stannar till in i mellan eller att det känns helt hopplöst.
    Kanske får man fokusera på att man inte ökat i vikt?

    SvaraRadera
  11. Jag vet vad du menar! Och bantning är ett sånt fult ord. Vet du, Livsstilsförändring kanske är bättre? :) Det handlar inte bara om de där kilona, det handlar också om att må bra och leva på ett sånt sätt att man kan leva lite extra länge och friskt ;)

    SvaraRadera
  12. Brukar tänka att det tog 10 år att gå upp 10 kg för mig, så om det tar 6-8 månader upp till ett år att gå ner dem så borde det vara realistiskt. Min viktnedgång går långsamt men stadigt. Mitt mål är ändrade kostvanor resten av livet som därmed kan hålla vikten i schack. Kan inte begära mer med tanke på min oförmåga att fysiskt röra mig o sjunkande östrogen.

    SvaraRadera
  13. Visst kan det bli ett behov av att få anstränga sig lite varje dag. Var ju det vi pratade om en gång för länge sedan. Så häng du på.

    Ha D Gott

    SvaraRadera
  14. Det är en kamp varje dag, så är det bara. Du ska ändå vara glad att du "bara" har några kilo du vill bli av med. Det känns oöverstigligt ibland när det är tvåsiffrigt. Men vi kämpar på ! Kram

    SvaraRadera
  15. Ojojoj, jag har tagit tag i vikten nu. 2,5 kg borta på 15 dagar. *heja mig* Imorgon ska jag äntligen masa mig iväg till gymet igen. Måste om jag ska klara mina mål. Eller rättare sagt mina utmaningar. *asg*

    Go girls! *heja oss*

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Kattpiss

Påskledig

Bröllopet